måndag, maj 16th, 2011
Timmen efter ren kaos. Timmarna efter bara tårar och rädsla. Dagen efter hemlängtan, tårar, huvudvärk och oro. 2 dagar efter chock, huvudvärk, avstängning, förnekelse och ilska varvat med fixering och ”jag klarar allt vilja”. 3 dagar efter RÄDSLA, tårar, uppgivenhet, magknip, tryck i bröstet, huvudvärk och meningslöshet. Idag, lite hoppfull, mycket rädd, lite glädje ingen huvudvärk. Vill helst slippa va i mig min egen kropp. Sitter med tryck i bröstet på tåget från tryggheten…
… till brottsplatsen. Kommer först åka till dagvården sen måste jag göra det. Åka hem…Gå vägen hem… Förutom Guds hand har jag ökat tryggheten men ett pepparspray
dock måste jag komma på en bra plan hur jag ska få av brillorna om överfallaren har sådana. Mycket som rör sig i huvudet nu!